Så, vad har vi hittat på?

Har verkligen försökt minnas vart vi var när jag slutade blogga men jag minns ärligt talat inte. Tror det vad våren då jag förlorade min fina Tanthäst.
 
Visst var det så att jag berättade om instruktörskursen vi skulle åka på men som Tosca fick stanna hemma ifrån och matte fick gå dit enarmad och med ett sprucket revben istället? Varför? Jo, den röda hästen skulle inte bada och blev arg, slet sig, drog iväg och lyckades pricka matte med en välriktad luftspark. Men tur i oturen för mig så var det en tappsko på den hoven, läs mer nedan.
Så den sommaren blev det ganska mycket vila för fröken röd, en enarmad och lätt lutande matte sitter inte tillräckligt stadigt i sadeln för att klara en explosionsredo rödtott.
 
Men efter det fick vi faktiskt ett par månaders ridning utan avbrott och åkte iväg på en pay and ride. Det var Tosca och en hel drös med ponnysar och det var då matte upptäckte Toscas stora fobi för vita småponnysar! PANIK!! Men vi hade tur och fintade oss ifrån monstret och in på tävlingsbanan istället där vi red ett helt program utan vare sig galopp eller skritt. Tosca var så nöjd över sin fina första rosett, matte var mer nöjd över att det inte var mer publik.

Lila och fin med glitter och allt!
 
Till hösten 2012 kände vi oss klara för vår första riktiga dressyrstart med målen att bara överleva att åka dit, se på saker och klara av framridningen. Hur själva starten skulle gå struntade vi i, bara vi hade ungefär rätt gångarter och att Tosca inte tappade sin matte. Första punkten klarade vi perfekt och andra klarade vi godkänt, Tosca var bara liiiite nära att tappa sin matte en eller två eller tre gånger i galoppen men det löste sig det med.
 
 
 
Vi lyckades inte med fler starter det året och inte några nya förens våren/sommaren.
 
Våren 2013 skulle vara tävlingssäsong och vi var tom med i ett lag men just den här våren var Fröken Röd riktigt upprörd över sina skodon, hon muttrade nått om fel färg och gömde de i hagen en eller ett par dagar i veckan och fortsatte att vara uppöveröronen upprörd över de fula skorna hela våren och en bit in på sommaren. Träning och tävling ersattes av skoletande och fossingreparerande och vila.
 
Höst 2013 var blev vår första tävlingssäsong utan skador eller andra avbrott men den får ni höra mer av senare! To be continued som man säger på utländska!
 
Annars så försökte vi leka hoppryttare då och då, gick bra själva men i grupp blev hon så upprörd över alla ljud att hon tappade matte många gånger. En gång så illa att matte för första gången i hela sitt hästliv inte satt upp direkt och detta orsakade ett avbrott i ridningen igen, svårt att rida galen häst med ett ben trasigt man får lite slagsida i sadeln om man inte kan böja ena benet. Typiskt...
 
Vi åkte även iväg på lite kurser och träningar i andra ridhus för att lära oss byta miljö, Tosca är ju den sorten av häst som tror att allt nytt äter upp henne, vi jobbar på den fobin fortfarande men framåt går det. Sakta.
 
Annars har vi gjort som alla andra hästar och mattar gör mellan skador och vilor. Vi har tränat, ätit, haft sommarlov, varit insnöade, lekt med bästisarna och testat mattes tålamod.
 
Vad har ni hittat på det senaste året?
 
 

RSS 2.0